Länna gård

Länna gård har varit platsen varifrån bruket har styrts. År 1365 omnämns Niclis Pätarsson af Lenom som ägare till Länna gård. Gården byter sedan ägare via arv och giftemål fram till 1517 då ägaren Bengt Laurensson (Larsson) avrättas för att han ställt sig på ärkebiskop Gustaf Trolles sida i konflikten om länet kring Almare-Stäket. Gården konfiskeras då av staten och blev s.k. kungsgård. Under 1600-talet var det Drottning Kristinas jaktskott (hon sägs dock ha haft en himla massa jaktslott så frågan är om hon någonsin var här). 1660 ärvdes gården av Upplands landshövding Claes Rålamb, senare Sveriges riksråd och 1691 omvandlades den till berustat säteri. I början av 1700-talet övergick egendomen till släkten Bure. Godset kom 1728 genom gifte till friherre Mörner, 1748 genom köp till släkten Billing och 1758 till greve Erik Brahe, ägare till Vattholma Bruk AB, vars ätt sedan ärvde det.

Länna gårds huvudbyggnad, som uppfördes under 1600-talets andra hälft, fick sitt nuvarande utseende med valmat tak vid en ombyggnad på 1760-talet. Ekonomigården ligger nordväst om herrgården och dess återstående bebyggelse från 1800-talet består av en stor vitfärgad slaggstensladugård från 1853, en mycket lång rödfärgad träbyggnad som är ett f.d. häststall med foderlada men numera används som festlokal, samt ett rödfärgat timrat spannmålsmagasin. De bildar en tresidigt kringbyggd gård. Till fastigheten hör även en gammal kollada. De två flygelbyggnaderna från 1980-talet är rustade som bostäder. En kulturhistorisk utredning av gården har gjorts 2019 i samband med planering för en ny detaljplan.

Minst 14 torp och gårdar i närområdet har varit underställda Länna gård, varav 9 finns kvar idag som sommarboenden eller utbyggda till permanentboenden. Ett av dessa är Byttbol som var rusthåll.

Flera av dessa torp och gårdar har beskrivits i två böcker utgivna av Almunge hembygdsgille; Länna gård – Torpen runt sjöarna I samt Länna gård – Torpen runt sjöarna II. Böckerna gavs ut 1997 och författare var Börje Sporrong och Lars Erik Larsson. Lars Erik arbetade på landsarkivet i Uppsala och letade upp fakta om de som har bott i respektive torp medan Börje var orienterare och kartritare.