Järnbruk
Länna Gård som gett namn åt Länna Bruk finns omnämnd från 1364. Bakgrunden till bildandet av Länna bruk var att Dannemora gruva översvämmades hösten 1755, vilket orsakade ett dyrbart produktionsstopp i de uppländska bruken. Det var bokstavligen droppen som fick tålamodet att tryta efter lång tid av problem med inträngande vatten. Ändå sedan 1658 hade gruvägarna velat sänka vattennivån i Fyrisån för att motverka detta men alltid fått nej på sin begäran att spränga dammen i Trollbo eftersom Vattholma masugn (2 mil norr om Uppsala) då skulle bli utan sin vattenkraft.
1756 avslöjades planerna på en statskupp. En av de åtalade, och sedermera avrättade, var ägaren till Vattholma bruk, Erik Brahe. Bruksledningen hade därför en svag förhandlingsposition när Bergskollegiet denna gång föreslog att dammen skulle sprängas. Vattholma bruk tvingades därför finna en ny plats för sin verksamhet, och betala flytten och uppförandet av den nya masugnen själva. Sprängningen visade sig senare vare ett dyrt fiasko som inte alls avhjälpte problemen med vatteninträngning i Dannemora gruva.
1758 köptes Länna Bruk av Vattholma Bruk som anlade ett järnbruk med masugn i Länna tack vare att det fanns ett vattendrag som förband Lötsjön med Långsjön med 10 meters höjdskillnad vilket kunde ge vattenkraft.
Vattholma Bruk köpte upp stora arealer skogsmark för att förse bruket med kol. Vattenförsörjningen till bruket var ett problem. Det finns många spår av dammar och grävda diken för att magasinera och ändra vattenflöden. Från början var masugnen också bara i bruk under vårfloden. Malmen kom från Dannemora Gruva. När skogen inte räckte till i Uppland under 1800-talet fraktades malm från Dannemora till bruken efter Norrlandskusten, bl.a. Gideå.
1860 togs en ny ångdriven masugn i drift vilket möjliggjorde produktion i masugn och såg året runt. Detta ökade behovet av stabila transporter, vilket ledde till att järnvägen började planeras och byggas. Den var klar 1876.
I början av 1870-talet skedde en rad förändringar vid Wattholma bruk, och verksamheten, som dittills drivits genom Wattholma Bruks Intressenter, överläts år 1873 till det nybildade släktbolaget Wattholma Bruks AB. I samband därmed skedde en förnyelse och utbyggnad av bruksverksamheten. Bl.a. övergav man vallonsmidet till förmån för lancashiremetoden. Vid Vattholma installerades under 1870-talet flera ånghammare, och för reparationer och underhåll av ångpannorna, hamrarna och övriga maskiner i smedjan anlades även en mekanisk verkstad.
Att ha verksamheten uppdelad på flera orter gav höga transportkostnader för malm och tackjärn mellan gruva, masugn och smedja. Det blev i längden ohållbart. 1904 gick Vattholma bruk i konkurs. 1905 lades masugen i Länna ned.
Sågverksindustri
Redan under järnbrukets tid gav sågen betydande inkomster. Efter järnbrukets fall tog de nya ägarna fasta på detta och satsade helt på träindustri på bruksområdet med sågverk och hustillverkning. Dock gjordes senare en satsning på ett aduceringsverk, som blev föga framgångsrikt. Timmer flottades från Lötsjön till sågverket. En senare ramp för att tippa timmer ned i sjön finns kvar, om man går skogsvägen bakom Kopphagen ned till sjökanten.
Skogarna och industrin köptes på 1920-talet av ägarna till Barkens sågverk i Dalarna. Länna Bruk var tidiga med att tillverka prefabricerade hus, redan 1926 tillverkades s.k. Sesamhus som såldes av AB Svenska Trähus, vilka blev en stor framgång. Flera bostadsområden i Uppsala är byggda med s.k. Lännahus, bl.a. i Fålhagen Svartbäcken och, så klart, i Länna. Den 12:e april 1937 härjades snickerifabriken, som då var en av de största i landet, av en jättebrand som förstörde hela byggnaden och hotade hela samhället enligt en artikel i UNT. Orsaken var okänd dagen efter händelsen. Fem brandkårer lyckades rädda merparten av sågen samt maskinhuset, hyvleri och brädgård. Kostnaderna uppskattades till 400 000 kr (motsvarande cirka 14,3 miljoner år 2023). Tack vare att försäkring fanns kunde industrin byggas upp igen. 1940-talet blev sedan guldåren för sågverksindustrin och då jobbade tidvis över 400 personer här.
Holmens bruk köpte Länna 1951 inkl. skog och industri. Arealen var då cirka 8000 tusen ha. 1973 var guldåren för sågverksindustrin över och bara ett 55 personer arbetade kvar. Holmen lade ned hyvleriet och tog bort skift, vilket hade minskat personalstyrkan från cirka 100. Skogsägarföreningen Upplandsskog tog över ägarskapet över sågverket efter semestern 1973 med planen att satsa på komponenttillverkning för prefabricerade hus. Holmen, som också hade ett sågverk i Sparreholm som de iställlet satsade på, hade under ett halvår kvar 6 anställda för tillverkning av undergolvsplattor. Facket var optimistiska trots att det redan då planerades att sågverksamheten skulle läggas ned 1975. Men 1975 rapporterade UNT om bristfälliga lokaler med dålig ventilation vid målningsarbeten av list och panel samt brist på personalutrymmen enligt arbetarskyddsstyrelsens anvisningar. Den 28 december 1979 lade Mälarskog ned sågverket och träindustrin, då kallat Länna byggträ, som hade ett 20-tal anställda.
Efter brukets nedläggning
Dåvarande Modo köpte 1988 ytterligare 1800 hektar norr om Länna av Greve Oscar Bernadotte af Wisborg (dåvarande ägare av Frötuna). Så idag är Holmens Länna-innehav cirka 10 000 ha och regionkontoret finns i den gamla disponentbostaden.
På 1990-talet bedrevs försäljning av byggmaterial m.m. på 3000 kvm av området av ett byggvaruhus med namnet Länna bruk. Ägare var sedan 1990 Fasetten AB i Gävle som ägde industriområdet och även hyrde ut delar till andra företag, bl.a. en tryckerifirma och en verkstad för skogsmaskiner. Senare har Rockwater haft klättervägg i ett av tornen och numera finns hemvården här. Länna bruk dryckeshandel finns i gamla sågverket och i byggnaden som tidigare var hyvleri finns Länna bruk restaurang.
Föroreningar och sanering
I november 2011 gick Uppsala kommun ut med ett pressmeddelande med budskapet att det uppmätts förhöjda halter av arsenik, zink, bly, kadmium samt att det funnits polycykliska aromatiska kolväten i marken på bruksområdet, särskilt väster om järnvägen och i samband med den tidigare järnproduktionen. Även förskolan och skolans mark är berörda, enligt informationsbrev till föräldrar, och boende nära bruket rekommenderades att inte gräva i marken. Både 2011 och 2013 var Länna bruk på Uppsala läns topp-10-lista över de värsta förorenade platserna enligt Länsstyrelsen. Enligt Holmens årsrapporter från senare år (samma skrivelse i årsrapporter från 2015-2022) utreds fortfarande saneringsåtgärder i samråd med miljömyndigheter, men deras arbete med bruksområdet har inväntat Uppsala kommuns egna undersökningar som utökats till området runt bruket. Uppsala kommun skickade 2019 ut informationsbrev till berörda fastighetsägare norr om järnvägen angående preliminära resultat av dessa egna utredningar. En slutrapport beräknas bli klar våren 2023. Därefter ska fastighetsägare, miljömyndigheter, Holmen m.fl informeras och samrådas med. När lämpliga åtgärder bestämts ska pengar sökas från Naturvårdsverket för sanering. Utredningsarbetet är således i skedet huvudstudie, vilket är steget innan åtgärdsfas enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual.
För vidare läsning rekommenderas ”Från masugn till sågverk – Länna bruk under 200 år” av Björn Helmfrid utgiven av Holmen 1960 samt Folkminnen från Länna bruk av Maria Tamm-Götlind, Institutet för Språk och folkminnen från 1948.
Stort tack till Gunnar Kvarnerud för fakta om Holmen/Länna bruk.
