Platsen där Länna ligger har varit befolkad ända sedan stenåldern med många lämningar registrerade. Länna som bebyggelse finns omnämnt redan 1364. Den bruksbebyggelse som i dag kännetecknar byn härstammar från åren kring 1758 då greve Erik Brahe byggde upp Länna järnbruk. Under närmare 120 år kretsade livet i Länna främst kring bruket. I november 1876 invigdes den smalspåriga järnvägslinjen mellan Länna och Uppsala, både för att frakta råvaror och passagerare. Ångloket döptes till Lennakatten och med tiden förlängdes spåret österut ända till Norrtälje. Idag är det en museijärnväg öppen för passagerartrafik under sommarmånaderna med sträckningen Uppsala-Länna-Faringe. 1905 lades Länna järnbruk ner och istället startades en träindustri på bruksområdet. Idag är även träindustrin nedlagd och bruket inrymmer bl.a. ett bryggeri och en restaurang.
Almunge-Länna var länge en egen kommun och det diskuterades vilken av orterna som skulle bli huvudort eller om man skulle bygga ut bägge lika mycket. Under 50-talet minskade befolkningen i kommunen, dock inte i Länna, där penionärshemmet med 20 lägenheter togs i bruk 1954. Kostnaden blev bara 300 tkr för kommunen tack vare att Holmen skänkte hela stommen till bygget. Någon brist på tomter verkade det dock inte vara, bara ett fåtal egnahem hade uppförts åren dessförinnan. 1968 vände det och kommunen behövde inte längre subventionera tomtpriserna som då kostade 5:75 per kvm (UNT, 1969). Orten beskrevs då som en sovort varifrån folk jobbpendlade in till Uppsala, om man inte var en av ett hundratal som jobbade eller kring Länna bruk. Det fanns en konsumbutik och två varubussar som regelbundet trafikerade Länna. Att vatten- och avloppssystem inte var dimensionerade för utbyggnad sågs som ett problem för Lännas expansion.
Bostadsområdet Lärkstan byggdes till stor del under 1970-talet (20 villor fanns dessförinnan) och Bibacken under 1980-talet varpå befolkningen ökade från 362 1950 via 416 1960, 456 1970 och 478 1980 till 719 1990. 2000 var befolkningen 731 och har sedan minskat till 670 2020.
Länna gård
Länna gård har varit platsen varifrån bruket har styrts. Många torp och gårdar i närområdet har varit underställda Länna gård, vilket har beskrivits i två böcker av Almunge hembygdsgille; Länna gård. Torpen runt sjöarna I (1997, Börje Sporrong och Lars Erik Larsson) samt uppföljaren Länna gård. Torpen runt sjöarna II.
Kan du mer om Lännas historia och vill bidra till hemsidan, hör av dig!
Om du är intresserad av gamla bilder från Länna kan du dels titta i vårt bildarkiv, dels besöka dessa sidor:
Upplandsmuseets digitala arkiv